Utifrån frågorna nedan jobbar jag med mina elever när de skriver essä och krönika. Många av deras texter blir jättebra, intressanta och reflekterande. Nästa steg är att de ska få läsa varandras texter och sedan hitta olika konstprojekt man kan göra utifrån några utvalda texter. Eleverna har fått i uppgift att fundera på hur de på bästa sätt ska kunna få ta del av så många av varandras texter som möjligt.
Tema - Språk, makt och identitet
Frågor att fundera på och jobba med till Jonas Hassen Khemiris texter
· Sammanfatta kort vad texterna handlar om.
· Jämför språket i Ett öga rött och Montecore. Vilken uppfattning får du av böckerna? Vilken bild får du av författaren?
· Är det ok att skriva såsom i Ett öga rött? När, i vilka sammanhang i så fall?
· Stryk under ord du inte förstår. Slå upp betydelsen.
· Vad tycker du om de olika texterna? Motivera varför. Ge gärna exempel ur texterna som belyser dina tankar och åsikter.
Reflektion kring novellerna "Viskleken" och "Oändrat oändlig".
Vilken typ av relation har personerna? Vilket kön har de? Motivera dina synpunkter.
Identitet
Vad är identitet?
Varför är det viktigt att ha en identitet? Kan man ha flera identiteter?
Vilka för- och nackdelar kan finnas med att profilera sig, skapa en identitet och höra till en viss grupp?
Vad formar ens identitet - är det något vi får av andra eller skapar vi den själva?
Är det verkligen viktigt att ha en identitet? Kan man inte få glida med och "bara vara"?
Varför har många ett behov av att kategorisera människor och placera dem i olika fack?
Språk och identitet
Hur hänger språk och identitet ihop?
Kan vi själva skapa en identitet genom att medvetet använda språket på ett visst sätt? När/hur?
Hur ser din språkliga identitet ut, vad har format dig?
Vad får vi för intryck av folk med olika dialekter, med brytning, som använder många svordomar osv?
Finns fint och fult språk? Vad tycker du, med handen på hjärtat? Och vilka konsekvenser får detta för hur man ser på dem som använder språket?
Språk och makt
Hur kan man använda språket för att få makt? Allmänna funderingar och konkreta exempel.
Hur kan det användas för att skapa vi-känsla inom en grupp och avstånd till andra? Positivt/negativt med detta?
Hur skiftar vi själva språk i olika situationer, både muntligt/skriftligt? Vad uppnår vi med detta?
Vad innebär yttrandefrihet?
Varför är det viktigt att lyssna/läsa kritiskt?
Identitet, språk och makt på Mimers Hus idag
Vilka skillnader finns det mellan hur individer/grupper pratar på skolan (i klassen?) idag?
Varför pratar människor olika?
Vilka konsekvenser får det att människor pratar olika?
Vilken status har olika grupper på skolan och deras språk? Varför?
Intressant projekt.Ganska många frågor att fundera över. Jag antar att det är studiemotiverade elever. Hur skulle det vara att låta dem skapa alternativa personligheter, typ Lady Gaga, Babsan, Borat mfl.
SvaraRaderaHei!
SvaraRaderaJeg har lest igjennom de fleste innleggene nå, og tenkt på omjeg kan komme med noen vettig lommentar.Det hele virker veldig sikkert og kompetent når det gjelder den pedagogiske ambisjonen, kjenner at jeg har en del å laere her.Noen fellestrekk i problemer som du og jeg jobber med tror jeg det er, saerlig med et projekt i fotografihistorie som jeg håper at jeg med tiden skal kunne gjöre en utstilling av.
Jeg har tenkt mye på den utredningen av historiefaget som kom med sin rapport nå i februari, og at det finnes så få kvinner med i historiebökene. Fortsatt, i 2010. Samtidig er det kanskje ikke nok å ha med flere kvinner i en sorts mall for å skape nye historiske "identiteter"
hannah Arendt skriver om samfunnet og det politiske at alt det vi kaller "nöytralt" tross alt springer ut av mellommenneskelige relasjoner og livsberettelser. Hverken det politiske eller noen historie eksisterer uten gjennom interaksjon, relasjon. Det er kanskje noe av dette som mangler både i skolen og i samfunnet generelt.
En identitet er ikke noe som man skaper og opprettholder en gang for alle, på så sett vegrer jeg meg mot "finn deg selv" og "hvilken type er du?" kitchet både i de sosiale mediene, damebladene og new age- svingen. Å fokusere på atribut gjör kanskje at man mister annet av syne som at man faktisk med politisk kamp og samvirken kan endre forutsetningene for identitetsskapendet og senere samfunnet som sådant (bestående av identiteter som virker gjennom og på hverandre)
Om man tenker på begrepet resiliens (det er desverre ikke oversatt bedre til svensk) og forklarer det som tålighet, fleksibilitet, evne til å gjennhente seg for såvel stressede ökosystem som skoleelever, kan man også finne sider som er viktige men som kanskje ikke har vaert sett på som det. For eksempel er det ikke alltid den personligheten som lyser sterkest som kan löse alle problemer. I en situasjon hvor mennesker må omstille seg og sin mentalitet til å demontere visse idéer om materiell framgang for å kunne tillate et mindre egoistisk sett å leve på er det kanskje nye typer identiteter som behöves både oss venner i mellom og som historiske forbilder?
Snart får vi gå på mental treningskurs hos noen riktig lat men glad slacker for å finne ut av hvordan man kan leve et helt ok liv uten å overkonsumere eller å ha noen ambisjoner om framgang i vanelig mening.....
Jaja, det blir litt löst og flummigt det her, men kanskje finnes det visse saker som er relevante innimellom
Fin blog du har forresten!
Vi arbetar med något som kallas för Livskraft på min skola, bland annat arbetar vi med åsikter och att en åsikt kan vara eller kännas rätt just nu idag men kan också ändras imorgon av olika anledningar.
SvaraRaderaDet är intressant att elever tar till sig det och att de nästan verkar pusta ut då de inser att det går at ändra sig och det inte vara för alltid så att säga.
När eleverna börjar ettan på gymnasiet kan vissa elever byta hårfärg ett tiotal gånger det första året, år två blir det färre gånger och år tre blir det kanske en ny frisyr men inte mer.
Kul det där med att byta sitt håruttryck, kanske även kläder men det finns de som håller fast vid svart och viss stil hela tre åren igenom.
Själv har jag inte bytt stil på länge.